Välj undersida
Elguiden / Artiklar / Så mycket ökade elkostnaderna under året Artikel bild

Så mycket ökade elkostnaderna under året

Att elräkningen blivit dyrare det senaste året har knappast undgått någon. Höga spotpriser på elbörsen, ökade elnätsavgifter samt högre energiskatt har gjort att de elrelaterade utgifterna för konsumenterna stigit med drygt 12%. Detta under perioden juli 2018 till juni 2019.

Från Nils Holgersson-rapporten sammanställs varje år statistik för elkostnaderna i landets alla kommuner. Statistiken som ligger till grund för rapporten kommer från Energimarknadsinspektionen (EI) samt Energiföretagen i Sverige och syftet med rapporten är att jämföra elrelaterade kostnader, dvs elhandel, elnät och skatt.

I årets rapport kan man konstatera att elkostnaden är en utgift som ökat kraftigt för de flesta konsumenter. Skillnaden är stor beroende på var i landet man bor och har varierat med tusentals kronor över ett år, men i snitt ökade de elrelaterade utgifterna med 12,3% under perioden juni 2018 till juli 2019.

Den kommun med störst prisökning har haft över 22% högre elnätskostnader och 21% högre elpris under mätperioden, och den kommun med minst prisskillnad har fått 6% lägre elnätskostnad och enbart 8% högre elpris. Detta jämfört med samma period föregående år.

Högt elpris på börsen
Att de elrelaterade kostnaderna gått upp mycket under en 12-månadersperiod har främst att göra med själva elpriset. Förra sommaren som var onormalt varm och torr ledde till att elpriserna gick upp mycket på elbörsen.

- Torkan och värmen ledde till att stora delar av elproduktionen inte kunde leverera som förväntat. En lägre elproduktion resulterade i att priserna gick upp, säger Kajsa Sundqvist elrådgivare på Kundkraft.

Mitt under de varmaste sommarmånaderna, när priset historiskt sett brukar ligga lägst, var elpriset uppe i nästan 60 öre/kWh ex moms, vilket är nästan det dubbla mot året innan.

- Konsumenter som tecknat elavtal med fast elpris eller haft rörligt elpris under mätperioden juni 2018- juli 2019 har alltså haft betydligt högre elpris en lång tid än samma period året innan vilket varit en stor faktor till resultatet i rapporten, säger Kajsa.

Ökade nätavgifter och energiskatt
En annan orsak som lett till de förhöjda elkostnaderna är nätavgifterna. Många nätbolag har under en lång tid höjt sina avgifter vilket även skett i år. Förhöjda avgifter går till att kvalitetssäkra elnätet för framtida behov, men många konsumenter irriteras över rapporter som visar på att nätbolagen försöker maximera vinsten på en marknad där det råder monopol.

Den debatt som länge funnits kring nätavgifterna har lett till att regeringen beslutat att från årsskiftet ändra prisramarna för hur mycket nätbolagen kan ta ut mot sina kunder. Med den kommande regleringen hindras nätbolagen från att höja priserna oreglerat.

- Det är svårt att veta hur det påverkar varje konsument inför kommande period. Vissa kan få en sänkning på nätfakturan, medan andra kan få en höjning om bolaget i fråga inte nått sitt maximala uttag av nätavgifter från föregående avtalsperiod, säger Kajsa.

Den sista delen som ingår i alla konsumenters elkostnad är energiskatt. Energiskatten har även den höjts under mätperioden och styrs av regeringsbeslut. Nuvarande skattesats är 43,38 öre /kWh inkl moms vilket är ca 2 öre högre än året innan.

Utvecklingen framöver
Trots att statistiken från Nils Holgersson-rapporten visar en negativ utveckling från föregående period är elmarknaden idag mer stabil vad gäller elpriserna. Spotpriset i november landade på 45,08 öre/kWh i elområde 3 jämfört med fjolårets 52,69 öre/kWh.

- Trots att det är svårt att spekulera i elprisets utveckling hoppas vi att de nya nätregleringarna bidrar till ett bättre resultat för nästa års rapport, avslutar Kajsa. 

Till artiklar

© 2020 Kundkraft AB. Org. nr: 556515-1627